Årstiderna är ett naturligt fenomen som uppstår på grund av jordens lutning och dess rörelse runt solen. I Sverige är årstiderna tydligt märkbara, med stora skillnader i temperatur, dagsljus och naturens förändringar under året. Men vad är det egentligen som skapar dessa variationer?

Jordens lutning – Den avgörande faktorn

Jorden lutar cirka 23,5 grader i förhållande till sin bana runt solen. Denna lutning gör att olika delar av jorden får olika mängder solljus under året. När norra halvklotet lutar mot solen under sommaren, får vi längre dagar och mer direkt solinstrålning, vilket leder till varmare temperaturer. På vintern lutar norra halvklotet bort från solen, vilket ger kortare dagar och kallare väder.

När börjar årstiderna i Sverige?

I Sverige används ofta både meteorologiska och astronomiska definitioner för att avgöra när årstiderna börjar:

• Vår – Börjar runt mitten av mars och pågår till maj. Ljuset återvänder och temperaturen börjar stiga.
• Sommar – Varar från juni till augusti, med långa ljusa dagar och milda till varma temperaturer.
• Höst – Inträffar från september till november, då dagarna blir kortare och temperaturen sjunker.
• Vinter – Börjar i december och varar till mars, med kyla, snö och korta dagar.

Astronomiskt sett infaller årstidsväxlingarna vid vårdagjämningen (20–21 mars), sommarsolståndet (20–21 juni), höstdagjämningen (22–23 september) och vintersolståndet (21–22 december).

Årstidernas påverkan på Sverige

Sveriges nordliga läge gör att skillnaderna mellan årstiderna blir extra påtagliga. Under sommaren kan delar av landet uppleva midnattssol, där solen aldrig går ner, medan vintern kan bjuda på polarnatt, då solen inte stiger över horisonten under flera veckor.

Klimatförändringar kan också påverka årstidernas längd och intensitet. Kortare vintrar, längre somrar och förändrade nederbördsmönster är redan märkbara i Sverige.

För mer fakta om Sveriges årstider, besök arstider.se.